|
|
|
Perception |
Perception är en viktig term inom epistemologin. Alla är eniga om att åtminstone en stor del av de påståenden som vi anser vara trovärdiga ytterst skapas genom perception. Men gäller detta kanske alla påståenden? Denna diskussion har pågått sedan antiken. Om filosofer skulle börja definiera sina termer skulle många otydligheter försvinna även inom detta område. Nedan definieras
därför termerna "Perception", "Observation" och "Ytterst". |
| |
Perception, definition
|
| |
| |
Termen "perception" är vagt definierad inom psykologin. Mitt förslag, nedan, baseras huvudsakligen på ett antal läroböcker [Ciccarelli, Goldstein, Gross, Lilienfeld, Schacter]: |
Perception /varseblivning, sinnesupplevelse/: Hjärnan tar emot signaler från ett sinne /sinnesintryck/. Hjärnan jämför dessa med minnen och behåller sådant som bedöms som viktigt, användbart, nytt eller förändrat. |
Hjärnan struntar i oviktiga sinnesintryck, vilket kan ses genom det enkla testet "blinda fläcken" [https://sv.wikipedia.org/wiki/Blinda_fläcken]. När ljus från ett synligt objekt träffar den "blinda fläcken" registreras det inte längre, men vi är aldrig medvetna om detta tomma område av synfältet. |
| |
En perception sätts samman, syntetiseras, av flera komponenter som tidsmässig längd, rörelse, styrka och farlighet. Hjärnan skapar en upplevelse av att det som varseblivs är en enhet. Perception skapar alltså i hjärnan ett begrepp genom närhet i tid. |
Samtidig perception genom flera sinnen - multimodal perception - till exempel ett stort djur som ser ut som, luktar och låter som det vi i minnet lagrat som kännetecken för en häst, ger en stark övertygelse om perceptionernas trovärdighet.
Att skapa en perception uttrycks på engelska med termen "to perceive". Den svenska översättningen "att percipiera" känns för mig "fel" och på denna webbplats används därför termer härledda från "att varsebliva". |
|
| |
| |
Aristoteles om perception |
Inom filosofin är det mycket vanligt att finna missuppfattningar och felciteringar.
En av Aristoteles två böcker som han tillsammans kallades "Analytica" döptes senare om till "Prior Analytics" [Ross - Aristotle's Prior And Posterior Analytics, Oxford 1957, s.6]. Detta har lett till den felaktiga uppfattningen att han trodde att kunskap kunde skapas a priori.
Aristoteles använder termen "universal" för ett begrepp (en generalisering): |
| |
Thus from perception there comes memory ... and from memory ...
experience ... . And from experience ... there comes a principle of skill or of understanding ... .
Thus it is clear that it is necessary for us to become familiar with the primitives by induction; for
perception too instils the universal in this way. |
Aristoteles - Posterior Analytics 2, 100a5. |
| |
Aristoteles hävdade alltså att de fundamentala utgångspunkterna i resonemang (som han kallade primitiver) baseras på perception. |
|
|
Definition av "observation" och "ytterst"
|
| |
Observation |
Termen observation betyder på denna webbplats "fokuserad perception", där fokuseringen orsakas av till exempel tidigare erfarenheter, nyhetsvärde, eller av något behov. |
| |
| |
Ytterst |
Att kunskap ytterst skapas genom perception innebär att kunskap skapas genom perception, genom resonemang som utgår från perception, eller genom resonemang som utgår från slutsatser av tidigare resonemang (och därigenom ytterst från perception). |
|
| |
| |
Referenser |
Cicarelli 2012 - Psychology 3Ed, s.112. |
Goldstein 2014 - Sensation and Perception 9Ed, s.5. |
Gross 2010 - Psychology 6Ed, s.225. |
Lilienfeld 2011 - Psychology 2Ed, s.124. |
Ross 1957 - Aristotle's Prior and Posterior Analytics, s6. |
Schacter 2011 - Psychology 2Ed, s.127. |
| |
| |
|
|
| |